Jag kommenterade först Mattias inlägg nedan, men det blev alltför långt för en kommentar så här kommer det i inläggsform istället:
Mattias skriver "...ser man den här bilden utan vetskap vilka personerna är och i vilket sammanhang de befinner sig så betyder den ingenting. Med kunskap däremot så får den en enorm betydelse och kraft". Jag håller inte med. Det finns många tavlor och bilder som säger oss väldigt mycket trots att vi inte riktigt vet vem/vilka den föreställer eller vilket sammanhanget är. Även "påhittad" konst, där de porträtterade enbart har funnits i konstnärens fantasi innan de målats, kan beröra oss och säga oss mycket. Kunskap om en bild eller ett konstverk kan definitivt berika upplevelsen av att se den, men det är inte en förutsättning för att kunna ta till sig varken bilden i sig eller budskapet den vill förmedla.
Det är säkert inte Mattias avsikt, men det finns en klang av elitism eller "exklusivism" i det tankesätt han lägger fram, ett tankesätt som är väldigt vanligt bland konstnärer själva, nämligen att "vanligt folk" inte kan ta till sig konst förrän de lärs eller informeras om hur de ska göra. Jag gick jazzlinjen på gymnasiet, och bland såväl lärare som mina klasskamrater fanns en stark övertygelse om att "den breda allmänheten" inte förstår jazz, att den är för komplicerad, och att de enda som verkligen kan förstå den är de som antingen utövar den själva eller åtminstone har (djup) kunskap om den.
Detta tankesätt kom jag också i kontakt med när jag skulle skriva min essä i kursen om kulturell politik. Jag skrev om fin- och masskultur, och där fanns mycket av den kritik som Mattias lägger fram mot kapitalismens expansion och hur den påverkar vårt bruk av kultur och kulturmiljö.
Jag tror att denna kritik kommer av ett trångt synsätt på hur kultur bör brukas. Olika människor har olika värden när det kommer till kultur och hur det ska brukas, och sättet att bruka kultur är en kulturform i sig. Jag tycker inte att man kan påstå att ett sätt att bruka kultur är bättre än ett annat, eftersom alla sätt är uttryck för mänsklig kreativitet. En jazzmusiker med enorm kunskap om jazzens historia som spelar jazz själv gör egentligen samma sak som en tonåring som väljer låtar efter hur bra beat de har utan att bry sig om text eller artist: hon brukar kultur på ett sätt som är meningsfullt för just henne och som stämmer överens med hennes livsstil och värderingar.
Att vi idag brukar kultur och kulturmiljö på ett "kapitalistiskt sätt" behöver alltså inte vara något negativt, utan bara ett naturligt uttryck för vår tid, vår livsstil och våra värderingar.
Det blev lite rörigt, jag hoppas ni förstår vad jag menar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag visste väl att det skulle bli lite reaktioner på detta :) Jag ska förtydliga mig lite.
SvaraRaderaJag är definitivt för den individuella synen på identitetsskapande. Människor ska givetvis tänka själva och finna sin plats. Det jag uttrycker är att det i samhället idag finns en tendens som i alla fall jag tycker har varit tydlig och det är snabbhet och ytlighet. Saker och ting förpackas för att passa största möjliga målgrupp. Risken jag ser är att detta kommer öka mer och mer eftersom muséerna måste få fler besökare pga minskade bidrag. Om kapitalismen ska styra kulturen så ser jag en utslätning framför mig. Och vad händer då med den individuella valfriheten?
Detta är inget elitistiskt tänkande utan endast en berättigad oro enligt mig. Om antalet besökare är en måttstock på framgångsrik kultur, då är det den kultur vi kommer att få, det är så kapitalismen fungerar.
Jag säger inte att den nationella styrningen var bättre men jag tror heller inte att göra kultur vinstdrivande är ett sätt att utveckla den för människor.
Jag tror att även om kultur skulle bli drivet av vinst och konsumtion så kommer det alltid att finnas folk som söker sig till alternativ kultur av det en eller andra slaget och även folk som kommer att vilja skapa utan vinst som ett primärt mål. Än mer så med tanke på den tendensen av att hylla individualitet som har blivit allt mer vanlig. Så jag tror att även om t.ex. museum kanske kommer att behöva anpassa sig till ett mer vinstdrivande tillvägagångssätt så kommer individer som faktiskt är intresserade att finna andra vägar till kulturen med tanke på den mångfald av kommunikationsmedel som finns och på så sätt även få andra infallsvinklar.
SvaraRadera