söndag 14 mars 2010

radioaktivt avfall, fara för framtiden?

Efter föreläsningen om hur vi ska kommunicera om var kärnbränslet har grävts ner, kommit till samma slutsats som Mattias är inne på, att det är helt omöjligt att förmedla vetskapen till folk så långt in i framtiden.

Exempelvis om vi skulle göra det till en ”vandringsberättelse” generation till generation, som nämndes på föreläsningen i så långa tidsperioder skulle det lätt bli ord som ändrades från en generation till en annan, som sedan blev helt annorlunda meningar vilket i det långa loppet blir en helt fel berättelse med exempelvis sagoväsen som tar rollen som ”faran” istället för kärnbränslet. Finns ju många exempel på vandringsberättelser som spårar ur/överdrivs bara efter ett antal år.

Om man medvetet bygger hinder, skyltar med fara och bygger monument blir det som en dragningsmagnet, i alla fall om man tittar historiskt sett. Om en plats skyltar med livsfara och medvetet har gjort hinder för inkräktare är det oftast en betydande plats med mycket historiskt och ekonomiskt värdefulla saker och på så sätt en given plats för utgrävningar. Och kommer därför enligt mig bara locka istället för att avskräcka.

Idéerna om att hålla stora arkiv med fakta om kärnavfallet på olika språk låter som den bästa idén, men den förutsätter ju att vi kan tyda något av språken om så lång tid, språken förändras kraftigt idag, då olika språk utbyter uttryck och förändrar orden lite som man vill. Om man tittar på hieroglyferna som länge var ett mysterium förutsatte det att man hittade rosettestenen, men även med denna sten, som skrevs även på grekiska, var det svårt att förstå språket. Hieroglyferna utvecklades inte avsevärt förens precis i slutet av Egyptens era, då den blev stärkt influerad av grekiska. Om man idag exempelvis tittar på en svensk text som är ett par hundra år gammal, är den redan då ganska svår att läsa och trenden att ändra språket med nya ord och uttryck har ökat avsevärt senaste 100 åren och nu även med internet.

Så om detta arkivhållande ska fungera krävs det att den ständigt uppdateras, men skulle tro att det lätt blir att något annat prioriteras, att inte denna fråga uppdateringsfråga känns så behövlig för tillfället, tills den har glömts.

Är troligen bäst att platserna glöms bort, är ju dessa platser som har klarat sig bäst att förbli oupptäckta.

Vi kan ju redan idag bygga saker som känner av radioaktivitet, lär bara bli mer och mer avancerat i framtiden. Så även om platsen hittas om låt säga 5.000 år, som är ungefär samma tid det tagit att komma från hjulet till samhället vi lever idag, så chansen är stor att dom vet innan dom ens börjat utgrävningen vad som finns där nere. Så egentligen tror jag inte att vi behöver förmedla i så lång tid, men om det mot förmodan blir tvunget så ser jag chanserna som väldigt små.

Hann inte skriva förra veckan, så gjorde det nu istället. Bättre sent än aldrig hoppas jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar