Vi har makten

Vi har makten att välja hur vi ska presentera oss själva för andra. Vi kan klä oss hur vi vill, prata hur vi vill, bli vem vi vill. Eller ah, dem flesta i Sverige kan i alla fall göra det. När vi aktivt väljer då vill vi kanske inte visa allt det fula som också är en del av oss. Vi väljer att täcka det med ord, gester eller endast belysa det som är bra med oss och aktivt sålla bort det andra. Varför gör vi det? Jo för att vi ska framstå i bättre dagar och som bättre människor. Men livet kan ju inte alltid vara perfekt! Vad skulle vi uppfostras till att bli då? Och hur skulle detta påverka vår världsbild?

En rekonstruerad historia i en förnekande värld. Detta var budskapet som jag tog med mig i Anders Högbergs exempel om Frankrike och deras aktiva val att promota kolonialismen som i grund och botten positivt, vilket vi alla vet att det inte var. När man agerar på det här sättet, vad får det för konsekvenser för ungdomars historiemedvetande? 

Ammert tar upp olika bruk av historia i sin artikel ”Do you want me to kill you now?” Ett av dessa bruk som nämns är det moraliska bruket. Här söker man efter att gottgöra för det som har skett i det förflutna för att på så sätt uppnå någon form av försoning. Vilket är tvärtemot vad Frankrike i det här fallet gör. Istället vill de glömma och förtränga det som faktiskt har skett. Här intar man istället ett icke bruk av historia som syftar till att man tar bort vissa delar ur historien för att skapa mer legitimitet och påverka människors åsikter och känslor, så att de kan förhålla sig mer positivt till sin nations förflutna. Det som förmedlas bidrar i sin tur till ett identitetsskapande hos individerna.

Är Frankrike rädda för att blotta sina dåliga handlingar inför dagens medborgare? 

När vi förmedlar historiska händelser kommunicerar vi inte enbart om hur den tiden var utan vi kommunicerar indirekt värden som är viktiga för oss i dagens samhälle. Vilket Anita synnesvedt tar upp i sin bok ”Dom gör med hjärtat”. Det som man förmedlar speglar alltså hur vårt samhälle ser ut idag. Det går att inta olika perspektiv när man förmedlar en historisk händelse och man kan alltså belysa en händelsen från olika synsätt. Fakta talar ju för sig själv i det här fallet, men det blir väldigt uppenbart att historieförmedling går bortom pedagogisk fakta. Det handlar lika mycket om hur man framställer det man presenterar som vad man faktiskt presenterar. De som har makten bör därför belysa både positiva och negativa händelser ur det förflutna på ett öppet sätt. Vilket går att uppnå genom att föra en öppen dialog med alla medborgare i samhället. (Konsten att lära och viljan att uppleva) Hur vi ska förhålla oss till dessa händelser bör i slutändan vara upp till oss själva. 

 /Valdete