När platsen och temat för en rekonstruktion inte riktigt stämmer överens

Något som tagits upp i några tidigare blogginlägg har varit frågan om autenticitet i samband med rekonstruktioner av historiska platser eller tidsperioder. Är autenticitet viktigt, eller inte lika viktigt, i olika situationer, är exempel på frågor som kan ställas. Som bekant tas frågeställningen även upp i delar av kurslitteraturen bland annat i Föreställningar om det förflutna (Petersson) och Time Travels (Ozola). Jag har själv sprungit på ytterligare ett exempel där samma fråga blir intressant.

I min fallstudie fokuserar jag på Sandby borg på Öland, närmare bestämt de arkeologiska utgrävningarna som genomförts på platsen under de senaste åren och också hur förmedlingen av dessa har genomförts.

Sandby borg är en plats som, fram tills det fortfarande pågående projektet med arkeologiska undersökningar inleddes, länge har varit relativt outforskad. Man har vetat det uppenbara, nämligen att det rör sig om en forntida borganläggning, och ett fåtal mindre undersökningar har utförts. Resurserna, och således även resultaten, av dessa var dock sparsamma och fram till det att de större undersökningarna påbörjades 2010 visste man relativt lite om vad, när, hur och varför något hade skett på platsen.

Ur kulturhistoriskt perspektiv har Sandby borg däremot använts, åtminstone en gång, under den här tiden då man fortfarande inte riktigt visste mer om borgen än vad ögat kunde se. 1959 bestämde sig nämligen prästen i den lokala församlingen för att använda platsen för att genomföra ett vikingaspel. På den lokala hembygdsföreningens hemsida kan man läsa att en bild tagen under det aktuella vikingaspelet numera pryder omslaget till 2015 års upplaga av den almanacka som hembygdsföreningen alltid ger ut. En mindre, ganska otydlig bild finns också upplagd. Efter att jag själv fått möjlighet att titta på samma almanacka har jag där kunnat läsa mig till att det rörde sig om ett bygdespel som gick av stapeln i augusti 1959. Man hade byggt ett vikingaskepp som stora delar av spelet kretsade kring. Handlingen gick ut på att några som bodde på platsen under vikingatiden skulle ha seglat i österled och återvänt i det aktuella skeppet.

Med åtminstone delar av ”facit”, d.v.s. resultaten av de nutida arkeologiska undersökningarna, i hand kan man konstatera att platsen i fråga inte haft sin mest aktiva tid under vikingatiden, utan istället under folkvandringstid, alltså några hundra år innan vikingatiden.

Men eftersom man inte alls hade några sådana fakta på den tiden, så var det ju inte så illa gissat.

Samtidigt kan man givetvis undra vad det vad som gjorde att just prästen valde att rikta in handlingen för bygdespelet kring vikingatida resor i österled, istället för exempelvis kristnandet av det vikingatida Sverige? Men man antog kanske att ett vikingaskepp skulle väcka betydligt större intresse.

På http://www.hembygd.se/sandby-gardby/litteratur/ finns en mindre bild på almanackan, där fotot på vikingaskeppet syns.