Kulturarv i skolan och museum

Kultur är ett mångfacetterat begrepp. De flesta människor förknippar i allmänhet ”kultur” med konstarterna och med det konstnärliga skapandet t ex operamusik, nobelpristagare i litteratur, museiutställningar. Från min första föreläsning med Martin Rundkvist tar han upp att alla människor har kultur och att det man bevarat från det förflutna är kulturarvet. Det finns både materiellt och immateriellt kulturarv men i den här kursen kommer jag koncentrera mig på de materiella kulturarven.

Som Peter Aronsson skriver i sin bok ’’ Att resa i tiden’’ så finns det två stora kulturinstitutioner, skola och museum. Som Aronsson tar upp att kultur är allt som människor har, gör och tänker, utgör skolan vår största kulturinstitution eftersom skolan har ett eget innehåll och språk, en egen tradition och egna värderingar, skolan är i sig en egen kultur.

Museerna, liksom andra traditionellt särskilda kulturella institutioner som teater och bibliotek som Aronsson tar upp, verkar vanligtvis under ett visst mått av osäkerhet kring rättighet och ekonomiska resurser. För dessa kulturella institutioner, anser Aronsson, råder andra arbetsvillkor än i skolan. Det är nödvändigt att hela tiden utåt och inåt legitimera sin existens och motivera varför ekonomiska resurser skall fördelas till just den egna institutionen och verksamheten. Därför är det viktigt med att ha informatör eftersom, som Martin tar upp i föreläsningen, är det deras uppgift att förmedla och forma företags, myndigheter och organisationers budskap. De arbetar både strategiskt och kreativt.

Jag har även läst i skolverkets hemsida att i de nya styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan betonar vikten av att elever får möta kulturarvet. I Lgr 2011 talas om att elevernas "medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet". Ett sätt att uppfylla dessa mål är att låta eleverna få möta kulturellt och historiskt material genom studiebesök på museer och historiska arkiv.

Ett exempel på studiebesök kan vara till Eketorps borg. (som jag kommer arbeta med i min fältstudie) Genom tidsresa och guidning kommer eleverna får en känsla av att få se och hålla i verkliga kulturhistoriska föremål. Som Anita tar upp gör tidsresor det möjligt att lära sig om lokalhistoria. Det gör också att de som deltar får större förståelse för historia och tid.

Som Aronsson tar upp angående mötet mellan skolan och museet är ett möte mellan en stor ofta trögrörlig organisation, med långa arbetstraditioner och fasta strukturer, och en mindre kulturinstitution vars verksamhet inte så sällan präglas av ovissa villkor och större eller mindre grad av rörlighet.

Det var allt/

Adnan D