Nu har vi som läser programmet Kulturarv i Samtid och Framtid utforskat
begreppet kulturarv i snart ett år. Vi har diskuterat genom varje kurs vad
kulturarv egentligen är, vad det har för betydelse och hur det används. Utan
att riktigt lägga märke till det så har det här året, när jag tänker tillbaka,
öppnat upp för en helt ny definition av kulturarv för mig. Ärligt talat så kan
jag inte ens minnas hur jag definierade kulturarv innan jag började studera vid
universitet, men jag är tveksam till att jag såg samma bredd i begreppet som
jag gör nu. Denna lilla insikt fick mig att fundera över hur allmänheten över
lag ser på kulturarv. Vad tänker människor på när de hör ordet kulturarv,
alltså människor som inte valt att ägna hela sitt studie -samt arbetsliv till ämnet?
För att få svar på detta så har jag av nyfikenhet utfört en egen liten (högst
ovetenskaplig) undersökning!
Jag frågade personer i min närhet, släkt och vänner i olika åldrar, vilka som
är de tre första orden de får upp i huvudet när jag säger
"kulturarv". Den första reaktionen var densamma för i princip alla,
ett långt "öhhhh" följt av ett "uhm jag vet inte". Men när
första chocken lagt sig efter min otroligt djupa fråga så kom svaren ganska snabbt.
Det jag finner mest intressant i min lilla (högst ovetenskapliga) undersökning
är skillnaden i svaren mellan olika generationer. De något äldre personerna
(50-60år) hade ofta gemensamt att de tänkte på något i Sveriges historia men de
nämnde även alla lokala kulturarv, lokal historisk händelse eller lokalt kända
personer som till exempel konstnärer. Vi kan då jämföra med den yngre
generationen (25-35 år). Även där fanns det gemensamma drag i svaren. Ofta kom
det upp ord så som "gammalt", "viktigt" och
"historia". Gammalt och viktigt ja, men svårare var det för dem att
svara på frågan vad som var viktigt med det. Gemensamt för alla var att ingen
kopplade kulturarv till något nutida och modernt. Det är nog den främsta skillnaden även för
mig personligen. Jag såg kulturarv endast som något gammalt innan denna
utbildning. Idag kan jag se ett sorts kulturarv i att välja chips inför
fredagsmyset eller när jag gör en ny spellista på Spotify.
Är det viktigt tror ni att allmänheten får ta del av samma bredd av begreppet
kulturarv som vi gör i och med vår utbildning? Kommer intresset att öka för
kulturarv om det kan kommuniceras som något annat än gamla dammiga antikviteter
och tråkiga böcker eller är dessa fördomar om kulturarv kanske ett kulturarv i
sig?
Här är några av de svar jag fick på frågan ”vilka är de tre första ordern som kommer
upp i ditt huvud när du hör ordet kulturarv?”
Kvinna, 59 år: Verket, hembygdsgården och Brunnbäck.
Man, 24 år: Ruin, utländskt och viktigt.
Man, 58 år: Vikingatiden, karoliner och Carl Larsson.
Man, 28 år: Historia, viktigt och sen kommer jag inte på något mer.
Kvinna, 31 år: Gamla byggnader, böcker och museum.
Jag instämmer verkligen. Den uppfattning och kunskap man hade innan utbildningen jämfört med vad man besitter nu har kommit en bra bit! Och majoriteten av mina närmaste har alla reagerat på samma vis som det du nämner. De flesta ser ut att inte förstå vad man talar om när man nämner ordet "kulturarv", men med lite eftertanke gissar de att det måste vara något gammalt, historiskt...eller liknande. Endast ett undantag dock, är min jämngamla kompis som lite skämtsamt utbrast att han ser sig själv som ett kulturarv! Vad han menade med det går att spekulera...
SvaraRaderaAnnars är det nog tyvärr så att den som inte är insatt i begreppet kulturarv kanske inte har någon vidare association alls.
Jag tror även att det kan finnas en viss spänning i order kulturarv för "vanligt" folk som kan skapa problem. Precis som många säger så tänker man sig att det handlar om väldigt viktiga och gamla saker som ska respekteras och kanske bara hanteras/brukas av de som har lite mer kunskap. Alla kan ge sig in i och utforska kulturarvets värld men det är för många okänd mark och kanske känner folk att det är tryggare att hålla sig utanför istället för att råka säga fel sak och då framstå som obildad och dum. Jag tror att det är viktigt att nå ut till allmänheten med budskapet att kulturarv är för alla. Det behöver inte vara urgammalt eller ens särskilt viktigt. Det kan vara nytt och kul och det är okej att skoja om det, precis som din kompis kan!
RaderaIntressant det som du tar upp och jag gillar den lilla undersökningen som du även gjort. Jag har själv blivit mer medveten om kulturarvsbegreppet än jag var tidigare. Samtidigt är begreppet så brett och finns i olika former vilket gör att folk lätt blir förvirrade.
SvaraRaderaUtvecklingen går ju dock framåt i o med den digitala förmedlingen vilket kan vara något som gör att gemene man får en bättre inblick och ett ökat intresse. Det är som du säger lätt att generalisera kring kulturarv som något gammalt, vilket många lätt gör. Därför tror jag att diskussion kring dess begrepp är väldigt bra för att man då får en annat tankesätt och syn på det hela som kan vara nyttigt att ha med sig både i arbetslivet och privat.
Intressant inlägg! Jag håller med dig Sofia om att man har fått en större förståelse för kulturarvsbegreppet de senaste året. Det känns nästan som att vart man än går eller befinner sig, så hittar man kulturarv. När jag var i Älmhult för drygt två veckor sen så frågade jag också några av mina kompisar vad de tänker på när de hör begreppet. Jag fick liknande svar, något som är gammalt och viktigt. Jag tror att ökad förståelse för kulturarvsbegreppet kan få allmänheten att tänka annorlunda. Möjligtvis att de kan få en positivare syn och ett ökat intresse.
SvaraRadera