Döderhultarn, eller också Axel Petterson som han faktiskt hette är en
träskulptör som växte upp i Döderhult, lite utanför Oskarshamn. Han är känd för sina grova träskulpturer av
inte enbart människor utan även djur. Dessa skulpturer gjorde han i lägenhet,
där han också hade sin ateljé. Jag kommer själv från Oskarshamn och gick i
skolan i området där döderhultarn växte upp. När jag var ung anordnade min skola ”utflykter” till bland annat hans ateljé och hans museum i stan. Döderhultarn blev ju trots allt rätt så känd, så Oskarshamn har tagit vara på hans verk och historia. Vi fick i alla fall lära oss när jag gick på mellanstadiet om Axel Petersson, döderhultarn. Det vi fick lära oss var främst vem han var och vad det är han blivit känd för. Eftersom vår skola låg knappt 5 minuters promenad från hans hus och ateljé fick vi självklart gå dit och titta vart han bodde. Förutom det gjorde vi även studiebesök på museet för att få se hans skulpturer i glasmontrarna.
Sedan slog det mig att, nu för tiden anordnar inte skolan något sådant. Detta tycker jag är fruktansvärt synd, hur ska vi kunna föra hans arv och historia vidare? Det är ju trots allt knappt 5 minuter gångavstånd från skolan! Vi kan inte skylla på att folk har tappat intresset, för jag kan knappt påstå att någon av oss var intresserade av att veta vem Axel Petersson var när vi blev introducerade för honom i mellanstadiet.
Varför har skolan slutat med att introducera döderhultarn för barnen? Är det för att tiden inte längre räcker till för utflykter eller handlar det bara om att lärare har tappat intresset för att berätta om vem Axel var? Eller vill skolan inte lägga ner pengar på barn som faktiskt inte bryr sig? Hur eller hur måste det ju finnas något som kan väcka intresse! Mer kultur åt folket!
Jag är glad över att veta vem Döderhultarn var och vad han har betytt för Oskarshamn. Hans verk ”Fingerkrok” är något som går att hitta på ett flertal ställen i Oskarshamn och egentligen undrar jag hur många som faktiskt vet vem som har gjort detta verk och vad det heter? Det är ju ändå en del av Oskarshamns historia!
Visste ni vem Döderhultarn var? Eller är det första gången någon av er har hört talas om honom? Vad ska vi göra för att få skolor och allmänheten att över huvud taget bli mer intresserade av kulturmiljö och historia? För det är synd att barnen inte längre besöker detta kulturarv när det bara är ett stenkast bort!
Louise
(Bild tagen från google: http://media.auktionsverket.se/U203/stor/100.jpg?d=20120427092123&)
Min morfars far var Döderhultarns agent i Stockholm, så genom släkten har jag hört talas om honom sedan barnsben. Jag gissar att det hade att göra med min morfars mor som kom från Figeholm.
SvaraRaderaJag hade ingen aning om vem han var förrän nu. Jag håller med dig på att det är tråkigt att det lokala kulturarvet har tappat i värde under årens lopp, men det finns hopp: man måste helt enkelt hitta ett bra kommunikationssätt som gör att Döderhultarns kvarlämnade kulturarv kommer i rampljuset igen.
SvaraRaderaDetta faktum gäller alla kulturmiljöer/historiska miljöer som ingen eller väldigt få könner till idag. Det går att lösa men det måste dels till en ambition att göra det och dels det bäst lämpade kommunikationssättet, ty ett kommunikationssätt kan inte fungera som standard när det kommer till att framhäva kulturmiljöerna på lokal nivå.
Hade ingen aning alls vem han var innan jag läste detta. Visst är det tråkigt att det ska bli som det har blivit. Speciellt i en så pass liten ort som Oskarshamn där, i alla fall jag tycker att det kanske är ännu viktigare att värna om det "lilla" man har.
SvaraRaderaMen vem vet, det kanske beror på att lärare inte finner det intressant längre, eller att lärarna idag helt enkelt känner att de inte har tid nu när klasserna blir större och lärarna färre?
//Jonte
Jag visste inte vem Döderhultarn var innan jag läste detta inlägg, men däremot har jag hört hans namn och när jag ser bilden här över känner jag mycket väl igen figurerna. Min farmor kom också från Oskarshamn och hon hade en mindre samling av hans träfigurer när hon levde. Dock har jag ingen aning om vad som hände med dem efter att hon gick bort...
SvaraRaderaJag tycker också det låter trist att skolan inte tycks ta vara mer på ortens "egna kulturskatt". Som sagt, undra varför skolan inte tycks bry sig mer? Handlar det om att det inte ligger i tiden att veta vem som satt och gjorde träfigurer i sitt kök i början av 1900-talet?
Det är synd tycker jag med... Vi har en hel del kulturmiljöer i Halland där jag växte upp, som vi gick miste om. Mycket på grund av bristen på pengar, men också för strängare regler när det handlar om utflykter och att lämna skolområdet med barnen. Man får knappt gå ner och bada med barnen på sommaren utan lappar om tillåtelse från samtliga föräldrar, samt ansökan och tillåtelse från rektor osv.
SvaraRaderaJag har aldrig hört talas om honom, men kan mycket väl bero på att han verkar vara en lokal storhet och jag kommer inte direkt ifrån trakten. Jag håller helt med dig om att man borde fokusera mer på sin lokala historia, visst är det viktigt att utbildningen i skolorna handlar mycket om världshistoria men den borde fokusera mer på lokalhistoria också! Min skola var inte någon höjdare på att lära ut om lokalhistoria och jag kan bara minnas en gång som vi gick till den gamla kyrkan i kommunen och fick höra lite om historian om den. "Mer kultur åt folket" är bra sagt och jag håller helt med dig! Gör folk mer medvetna om vad som finns att se och vad som har hänt, så börjar de kanske bry sig!
SvaraRadera