onsdag 23 mars 2016

Mural art på Nordirland, konfliktens kulturarv



Från 1960 talet fram till början av 1990 talet pågick en aktiv konflikt på Nordirland mellan IRA, loyalisterna och de fredsbevarande brittiska styrkorna. Ett konstnärligt och politiskt laddat arv från konflikten är mural art. Jag började tänka eftersom mural art är en symbol för Nordirland samt dess moderna historia och något som jag personligen skulle vilja besöka och se med egna ögon. Det jag sedan gjorde var att jag besökte hemsidan Discover Northen Irland (discovernorthernireland, Hämtad 20/3) som beskriver sig själv som ”The official visitors guide for Northen Ireland” för att hitta mer info om turer och om hur de marknadsför mural art. Det jag hittade på deras sida var en artikel om Londonderry (discovernorthernireland, Hämtad 20/3) och en annan om The peoples gallery i Londonderry (discovernorthernireland, Hämtad 20/3). Det som förvånade mig var avsaknaden av resultat av mural art. Detta leder till frågan varför finns det inte mer information om detta ?

Ett svar som jag hittade kommer ifrån två brittiska nyhetskällor The guardian och Daily mail.

Daily mails artikel rapporterar om ett Rwandiskt turistbolag som tidigare har anordnat turistresor i Rwanda för att erbjuda kunderna mer information om det Rwandiska folkmordet och som vill använda samma koncept fast anpassat för Nordirland. I artikeln skriver Daily mail att det även förekommer rundturer i Belfast där man visar upp konfliktens kulturarv med hjälp av journalister och historiker för att ge kontext till kulturarvet (dailymail, Hämtad 20/3).

Den andra artikel är en opinion artikel där Chris Jenkins argumenterar att det är omoraliskt att tjäna pengar via turism som visar upp det kulturella och konstnärliga arvet från konflikten på Nordirland (Mural art). Jenkins resonerar att eftersom den politiska delningen som existerade under konflikten på Nordirland fortfarande existerar idag gör det omoraliskt att tjäna pengar via turism där man visar upp mural art. Jenkins skriver även att det hade varit mer acceptabelt om de tankesätten och verkligheterna som uttrycks i konfliktens kulturarv hade hänt i historien. Jenkins argumenterar också att turismen som visar upp konfliktens kulturarv sprider även en falsk bild av ett stabilt politiskt läge mellan ”unionisterna” (Lojalisterna, protestanter) och ”republikanerna” (IRA, Katolikerna) (theguardian, Hämtad 20/3)

Dessa två artiklar öppnar upp för ett antal frågor: Är det rättfärdigat att tjäna pengar via turism från en konflikt om konflikten i fråga tillhör det förflutna? Är det omoraliskt att tjäna pengar via turism där man visar landmärken kopplade till konflikten? Är det fortfarande omoraliskt om man har som mål att upplysa och förbättra kundernas kunskaper om konflikten? Är det okej ifall turistbryån inte tjänar några pengar på resorna till en konflikt?


Min åsikt när det gäller turism och Nordirland nu talar jag i åsikten som en outsider och möjlig besökare som inte har någon personlig koppling till konflikten. Min åsikt är att det bör vara tillåtet för turistbolag att ordna resor där turister får möjlighet att bevittna konfliktens kulturarv samt kan resorna fungera som en möjlighet att få en djupare förståelse för konflikten. Alternativet tror jag är att det kommer fortfarande finnas turistföretag som anordnar denna tjänst dock kommer man se ner på det. En annan konsekvens kan vara att turisterna får ge sig ut själva och inte få en djupare förståelse för konstens bakgrund och hur den har sin grund i historien och konflikten på Nordirland.

En annan fråga som inte framgår i dessa artiklar som kan vara ett problem som påverkar Mural art är att vissa murmålningar målas med nya budskap (culturenorthernireland, Hämtad 20/3). Detta resulterar i att murmålningar med koppling till konflikten på Nordirland försvinner och därmed ett fönster in i ett tankesätt från den konflikten på Nordirland. Men å andra sidan kan man säga att det är ett levande kulturarv och att det är bättre att måla något nytt med ett nytt budskap samt får även den senare generationen chansen att lämna sitt avtryck på Nordirland?

Vad är eran åsikt i de första frågorna om turism till konflikten kulturarv och till den andra frågan ifall det är rätt eller fel att måla över mur målningarna som har koppling till konflikten på Nordirland ?



Jag har valt i detta inlägg att inte bifoga några bilder eftersom jag inte vill bryta mot copyright lagen men jag har förberett en utförliga instruktioner



  1. Köp en dator (om du har en dator gå till steg 2)
  2. Starta din dator (om din dator är igång hoppa till steg 3)
  3. Skaffa internetkoppling (om du har internetuppkoppling hoppa till steg 4)
  4. Skaffa anti-virus (om du redan har anti-virus hoppa till steg 5)
  5. Gå in på internetexplorer och ladda ner Chrome eller Firefox (om du redan har Chrome eller Firefox hoppa till steg 6)
  6. Starta Chrome eller Firefox (om du redan har Chrome eller Firefox igång hoppa till steg 7)
  7. Gå in på google (om du redan har igång google på Chrome eller Firefox hoppa till steg 8, om du använder en annan sökmotor börja om från steg 5)
  8. Sök på google ”mural art Northen Ireland”
  9. Klicka på bilder under sökremsan
  10. Voilà
Upplagd av kl.

2 kommentarer:

  1. Unknown27 mars 2016 kl. 06:16

    Intressant skrivet Johan och tankeväckande må jag säga. Idag gör man allt möjligt för att försöka locka turister och detta känns som en naturlig väg i detta fall just för att folk tycker det är kittlande och spännande. Nordirland har ju i övrigt inte mycket andra kända kulturarv så konflikten blir ju då något man också använder som marknadsföringssyfte oavsett om många kan tycka det känns smaklöst.

    I fråga om målningarna så tycker jag att vissa av de borde förvaras som kulturarv just för att de kan användas som historiskt bevis där andra källor saknas. Det är en fråga som dess myndigheter och privata husägare borde diskutera en lösning kring.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Unknown3 april 2016 kl. 07:22

      Hej Sebastian

      Jag tackar för svaret och jag skulle vilja utveckla två saker som du tar upp. Först att Nordirland inte har några kända kulturarv utöver kopplingen till konflikten. Det andra rör sig om bevarandet av mural art.

      Den första punkten är mer en rättning och påpekning att Nordirland har berömda kulturarv. Det exemplet som jag vill hänvisa till är ”Giant's causeway” som är Nordirlands enda världsarv (www.discovernorthernireland.com/Giants-Causeway, Hämtad 3/4). Dock kan jag förstå din synpunkt att man inte är medveten om Nordirlands kulturarv utöver det som har koppling till the troubles.

      Den andra synpunkten jag har rör sig runt din kommentar att man bör bevara vägmålningarna som ett ”historiskt bevis” från konflikten. Jag håller helt och med dig att det vore bra om de lokala invånarna valde att bevara det som det är. Dock måste jag ställa frågan vem det är som har bestämmande rätt över dessa murmålningarna ? Är det hela världen eller Nordirländarna ?

      Resonemanget för att rättfärdiga att det är allas kulturarv är för att konsten är estetiskt tilltalande samt kan fungera som ett pedagogiskt redskap för att förklara konflikten på Nordirland och övermålningarna är förstörelsen av detta redskap.

      Motargumentet emot detta är att murmålningarna är inte det enda historiska bevis som kan användas för att förklara konflikten som nyhetsinslag från konfliktens samtid, intervjuer med kvarlevande, dokumentärer, Public Service Announcments, bilder från konflikten, musik från konflikten, tidningar, filmsnuttar som skildrar händelser från konflikten, osv.

      Resonemanget för att rättfärdiga att det är Nordirländarna som har äganderätt eftersom det var deras konflikt som de utkämpade och levde genom varav murmålningarna är en del av och om de väljer att måla över är det deras beslut för att lägga konflikten bakom sig.

      Ett motargument mot denna ställning är att man lägger locket på de hemska delarna och minnena av konflikten istället för att behandla dem i nuet samt finns det en trend där smärtsamma minnen och dess markörer är i början smärtsamma men efterhand och efter 1 eller 2 generationer börjar man se markören för det smärtsamma minnet som ett kulturarv dock är smärtan borta från det kollektiva medvetandet. Detta kan vara för att den senare generationen inte längre känner en känslomässig koppling till markören och i utsträckning minnet. Den tidigare generationen har dock en känslomässig koppling kan utifrån detta motivera varför de vill att markörerna ska förstöras.

      Vad säger du och ni andra ?

      Radera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)