finns det plats för sägner i dags läget

i dag onsdag hade vi en föreläsning om berättelser i kulturmiljön.jag tyckte det var intressant hur olika och lika mellan finland och sverige ,jag har alltid varit fascinerad av sägner av varför det är så och har sina namn och varför våra förfäder som trodde på det.det finnes även ställen i finland som kommer från den finska mytologin ( kaleva) .t ex näcken i finland lockar bara unga flickor till sig och förför dem och skogsrået är en skyddare den som man går i skogen och vaktar att inte älvorna tar deras män eller småpojkar.i finska säger finns det tomtar och troll också.i dags läget skall man lösa allting på vetenskapligt,men är ufon dagens sägner eller varför hävdar att det finns spöken och poltergaster som inte att kan bevisa vetenskapligt.kanske visa saker skall förbli en gåta eller hur kommer vår framtida sägner se ut?kan vi förklara allt på vetenskapligt i framtiden?vad tycker in?glad påsk till er alla!!

Angående 'Fenomenet Fotboll'

Utställningen ”Fenomenet Fotboll” beskrev fotboll som ett kulturfenomen och var ett intressant alternativ till den 'klassiska' utställningstypen som man är van att se. Det man möter om man besöker Kalmar Läns Museum för att besöka utställningen är först en miniatyr av den nya fotbollsarenan som skall byggas, fortsätter man sedan in möts man av en vägg med serierutor som föreställer olika fotbollsföreteelser. Bakom väggen finns en liten fotbollsplan som tar upp större delen av själva utställningsrummet. Utöver planen finns där en liten korvkiosk, en projektor som visar olika gamla sportklipp, ett fotbollsspel samt fyra, ett i vardera hörn, avgränsade rum som i 'klassiskt' utställningsmaner visar upp prylar, foton och information om olika aspekter av fotboll som t. ex. supportrarna, damfotbollen, Kalmar FFs historia i samband med deras 100 års jubileum, föreningslivet osv.

Det som jag personligen uppskattade med utställningen (som icke fotbollsintresserad) var de interaktiva momenten, så som själva fotbollsplanen och fotbollsspelet, de gamla sportklipp som fanns att titta på samt de intervjuer som fanns att lyssna och se på.

Utställningen i sig visade en del positiva känslor som fotboll kan skapa, det jag saknade något är den andra delen av känslospektrumet. Jag tror att de flesta är medvetna om de kravaller som kan uppstå efter stora fotbollsmatcher men jag tror att den här utställningen hade varit ett bra tillfälle att belysa att 'huliganerna' är en minoritet bland fotbollssupportrar och att även om de får mycket uppmärksamhet i media så betyder inte det att det är så fotbollssupportrar agerar. Utställningen fick visserligen fram en annan bild av supportrarna men jag tror att det hade varit mer påtagligt om kontrasten mellan 'vanlig supporter' och 'huligan' hade visats på ett tydligt sätt.

Fotbolls utställningen i Kalmar

Min erfarenhet av fotboll är att jag själv spelade det i sju år, inte för att sporten var speciellt kul, utan samhörigheten med vännerna/laget.

Man fick möta fotbollen redan innan man kom in i utställningssalen, där det fanns en modell av Kalmars kommande fotbollsarena, den såg mäktig ut och man häpnade av storleken och denna gav en bra blick på vad som komma skulle inne på utställningsgolvet.

När man sedan kom innanför dörrarna möttes man av fina målningar som förklarades av ord ifrån olika språk. När man sedan svängde av så kom man ut på fotbollsplanen, känslan man fick var för någon sekund som om man trädde in på en fullsatt match i rollen som fotbollspelare, med jublande folk på andra sidan.

Gillade upplägget med att det fanns filmer som man kunde se som visade gamla SVT klipp i flera olika sporter så att även den som tycker fotboll är värre än digerdöden och har blivit medtvingad har nått annat att spendera tiden på.

Sedan gillade jag initiativet av att lägga in en fotbollsplan mitt i allt ihop, så att man kan spela lite fanns även bordfotbollspel, dessa moment fastnade jag själv i under större delen av tiden, se men inte röra utställningar i all ära, men när man får delta i spel och lekar ger det hela upplevelsen ett stort plus.

Det fanns även fyra olika bås som hade olika teman, ett exempel var Damfotboll och Ursprung, gillade denna, men ville se ett större perspektiv på ursprunget på fotbollen, inte bara i Kalmar vilket jag tyckte det var. Ett annat bås var om supportrar, vilket var intressant då man kunde lyssna i hörlurar några av dom mest trogna supportrarnas berättelser, där fanns även en supporter pub.

Tyckte utställningen i stort var en bra idè, även fall den inte tilltalade mig så mycket, då jag inte har så stort intresse av sporten. Men som sakt, även en person som jag hade en trevlig stund i utställningen, både genom att gå igenom föremålen, men då framförallt i bildspelen och aktiviteterna. Skulle dock vara roligt om det var mer utvecklat på ett större sätt och inte bara om Kalmar, men kan se svårigheterna att få tag i föremål och material då mycket var från vänliga samlare.

Gran Canaria

Gran Canaria, det första man tänker på är väl Sol, bad och avkoppling.
det var i alla fall det jag tänkte på när jag satt på flygplanet dit, men för första gången i mitt liv så villa jag även ta del av en annan faktor som i detta fallet var kulturen på Gran Canaria.
Under denna veckan så gjorde vi endast en utflykt som handlade om kulturen på Gran Canaria. (Kom dålig dag så fanns inga mer turer man kunde åka på)
Detta var en utflykt som handlade om den Kanariska urbefolkning och om deras historia och om spanjorena att dom kom dit och hur det utbröts krig mellan den Kanariska urbefolkningen guancher och spanjorerna. (1478-1483)
Som jag tro alla kan gissa sig fram till utan problem är att spanjorerna vann kriget.
Detta ledde till att när kriget väl var över fanns det inga guancher män kvar utan bara kvinnor och barn.
Efter ett tag efter kriget började kvinnorna beblanda sig med spanjorer dett ledde till befilkningen som kallade sig Kanarier.
Cirka 30 % av öns befolkning i dagsläget är till viss del kanarier.
Men även om det var dåliga tider så vill man inte glömma dem det ser man på alla statyer som som finns i olika byar/städer på Gran Canaria.
Som de flest personer vet är Gran Canaria en stor turism ort och jag anser att väldigt mycket av den kanariska kulturen de senaste 50 åren har formats mycket av turismen för Gran Canaria är en väldigt mångkulturellt ställe och så brukar det bli på ställen där folk reser till man måste anpassa sig efter turismen i detta fallet.
Man kan se tydliga spår att man satsar på turismen på Canaria t ex alla köpcentrum, som jag ser det är det en del av kulturen vi gör idag som i detta fallet är baserad på turism.


Måste säga att det var väldigt bra att jag började detta programmet för annars hade jag missat detta och förmodligen mycket mer i framtiden.

Fotboll- en märklig företeelse eller en underverk?

Ni undrar kanske över titeln, men jag kollade upp synonymer till ordet fenomen, och ville testa hur det låter i sammanhanget Jag tror inte att Museet skulle kunna får många besökare om de hade valt synonymerna.

Besöker man Länsmuseet för att se utställningen "Fenomenet Fotboll" så ser man först när man kommer in i rummet fotbollsbilder i form av serieteckningar. Bilderna beskriver en fotbollshändelse som till exempel avspark i serietecknat form och själva ordet står i fyra olika språk överst på bilden. Dessa bilder är väldigt fin.

Bakom de finns läktaren, där besökaren själv kan spelar fotboll, eller visar upp vad man har lärt sig när man själv har gått i fotbollskolan. Publiken finns där i form av en jättefotografie av en fotbollspublik.

Läktaren utgör den centrala punkten i utställningen, där det också finns en korvkiosk och lite sittplatser här och där, där man kan får läsa i "Fotbolltidningen" som är skriven av T.Andersson som är fotbollsforskare och innehåller alla texter som man kan läser på utställningen och lite mer.

Rummets fyra hörn används för en annan sort av utställning. I ena hörnet kan man lära sig om damfotbollens historia, i den andra berättar supportrana om sina speciella relationer till fotbollsklubberna. Man kan utvidgar sitt vetskap om fotbollens regionala utveckling, men i utställningen försöker också ge ett globalt perspektiv. Det som berör och dessutom är ett finurligt knep av Museet är privatsammlingarna i utställningen. Hur mycket mer värdefullt kan en utställning på ett Museum vara för besökaren om man kanske känner till personen som äger alla dessa prylar, eller om man åtminestone kan identifiera sig med orten personen i fråga kommer ifrån, som dessutom har samma tillhörighet till fotbollsklubben som man själv?

Själv är jag inte särskilt intresserat i fotboll, och måste erkänna att jag var mycket tveksam att besöker utställningen. Det som överraskade mig var att den var mycket prydligt, fin, estetiskt. Färgarna var fina, en bra belysning, och väldigt ordentligt. Jag gillade det.

Nu i efterhand kommer jag på att tänker att just det fina, prydliga, estetiska är allt det fotboll egentligen inte är.
En riktig fotbollsmatch innebär för mig att människor sitter på läkterna och skriker, man sjunger (kanske), man blir glad när rätt lag gör mål, och man blir förbannad om så inte är fallet. Kort sagt fotboll handlar om starka känslor, och en viss del kaos. Känslorna och kaoset kommer inte riktig fram i utställningen.

Utställningen är bra genomtänkt. Det finns något intressant för alla skulle jag vilja påstår. Själv blev jag imponerat av hur mycket tankekraft man sätter i en utställning, och hur man formar tankarna till en utställning som förhoppningsvis tilltalar människor i olika åldrar och med olika bakgrund.

Fenomenet fotboll

När jag först får reklambladet för utställningen Fenomenet fotboll i min hand, så är min uppfattning att utställningen ska handla om Kalmar FF, nostalgi och glädje.
Utställningen börjar med att man ser nya arenan i modellform innan man kommer in bakom en läktare precis samma känsla som inför en fotbollsmatch alltså. Här kan man välja om man vill gå in på fotbollsplanen och spela, eller fortsätta till utställningarna som finns i hörnen av lokalen. Här visas filmer, hängivna fans berättar, fotbollspub, och fotbollens historia m.m. Det jag tycker är bra är att identitetsaspekten som jag tror är mycket viktig när det gäller fotboll framträder så tydligt. Manchester United supportern som lever sitt liv genom laget. Bilden från Barcelonamuséet där de allvarliga krigarna står uppradade redo att kämpa för laget och indirekt för dig. Bilden signalerar att du kan få ta del av allt detta om du blir supporter till oss. Att det finns en plan där man kan spela och leka mitt i utställningen känns helt rätt.

Jag är själv fotbollsintresserad och min tolkning av utställningen blir att detta är en utställning för de redan invigda. Det blir en rundvandring av igenkänning för alla oss som älskar spelet och allt runtomkring. Detta är ju vad man kommunicerar med reklambladet och det är också detta man får.
Jag känner inte att jag har blivit överraskad, nyfiken eller fått en a-ha upplevelse. Jag tycker att man kunde vågat lite mer. Utställningen blir en hyllning till Kalmar FF och fenomenet fotboll och därmed full av stereotyper. Varför ska tex damfotbollen ha en egen plats i utställningen? Varför inte blanda den med den övriga för det är ju samma idrott. Att sedan Kalmar FF inte har fotboll för tjejer är ju mest pinsamt för dom själva.

Här ett par exempel som jag skulle velat se mer av:
Kontrasterna: Fotboll bygger på och framkallar känslor, absolut inte bara glädje. Istället för bara jublande människor hade jag velat se bilder på väggarna där människor gråter, hatar, slåss, helt enkelt alla de känslor som fotbollen är.

Samhället: Från fysisk fostran och gruppgemenskap till att satsa på sig själv. Nu är inte längre barnens högsta önskan att spela i svenska landslaget utan att bli en ny Zlatan. Vad kommer detta att innebära för vårt samhälle och för fotbollen? Är detta bra eller dåligt?

Syftet med utställningen är att fira Kalmar FF och att visa på fenomenet fotboll. Det tycker jag fungerar men jag tycker att man skulle tagit ut svängarna mer för att överraska fotbollsnörden och få den ointresserade nyfiken.Firandet av Kalmar FF blir lätt glädje och nostalgi från den invigde och ointresse från den oinvigde. Därför tror jag att en djärvare tolkning av fenomenet fotboll hade blivit en bra motvikt till hyllningen.

arkeologi = hollywood filmer

en del av små barn tror att arkeologi är som på film att det ett kryss, hittar guldskattar och man får åka hur lätt att resa världen över.vi som läser kultur miljö vetenskap vi är och även deras föräldrar har en "skyldighet "att förklara att det är inte som på film.jag kommer i håg när min son var liten han trodde att om man hittade ett kryss i på marken och där fanns en guldskatt och jag förklarade åt honom att så är i filmer bara,visst blev han besviken men han grävde en grop som jag fick täcka igen.men han fortsatte leka som "indy" hela den sommaren,för mig vad det viktigare att han kunde fantisera och leka hemma på mitt föräldrahem och det är en gård med skog och hav.den är stor och ingen trafik där,det är bra för barn kan leka överallt och fantisera.vi vuxna skall se till att våra barn får använda fantasi i deras lekar.

fotboll=kutltur

på måndagen var jag såg på utställning som var tema fotboll.jag blev hur mycket det kretsar runt fotbollen.mina tankar går tillbaka till antiken då sparkade man ju boll också det är en förre gångare i fotboll, men dagens fotboll spelas över hela välden med samma bestämmelser.det är en stark samhörighet över nations gränser och kulturella gränser.vi alla människor har nog en eller nån förbindelse med fotboll.det är ju stora summor som de kända spelarna håvar in.är det rättvist för den mindre bra spelare eller måste man spela i en känd klubb eller ej.jag hörde på radio för cirka en månad sen att kinesiska rike man söner köper plats i kända fotbollsklubbar i kina är det rättvist?jag har bara spelat fotboll i skolan men inte annars.är fotbollen kultur eller vad tycker ni?

felaktig sanning?

Tyckte Ludvigs föreläsning om hur arkeologi yrket förmedlas var intressant, då han sa att det är Indiana Jones som oftast förknippas med det yrket. Jag vet skälv att min första kontakt med ämnet var i form av honom, har exempelvis en inramad raiders of the lost arc planch, så bilden på yrket under uppväxten var att ständigt lösa mysterium, leta skatter samt slåss mot nazister. Men även fall man igentligen fattade att så inte var fallet, var det den enda bilden man kunde referera till. Än idag när man säger till folk att man ska läsa arkeologi är svaret man får en stor chans att ha med Indiana Jones att göra.

Även i torsdags när Cornelius hade sin föreläsning, nämde han att dinosaurierna hade stor inverkan på naturhistoriska museers framgång och den stora intresset som blev kring dessa utdöda varelser, jag var en av dessa dinosaurie nördar, som premuierade på allt som hade med dinosaurier att göra och spelade in trailern till jurassic park för att se på tills filmen släpptes, men sedan bli besviken för att bland annat velociraptorerna var så stora, när dom i skälva värket knappt nådde upp till knäet på en människa.

Men det intressanta med dessa saker är hur stort inflytade dom har på oss, exempelvis det jag nämnde om velociraptorerna så har alla som man pratar med jurassic park bilden i hjärnan på hur denna varelse ser ut, som ingentligen är felaktig. Tycker det är intressant hur mycket film kan styra oss när det gäller sånna här frågor, även fast det inte är dokumentär eller på andra sätt försöker förmedla en sanning så blir det ofta sanningen för oss.

Fotboll

Idag var vi på Kalmar länsmuseum för att titta på en utställning.
Jag har inget fotbollsintresse eller engagerar mig inte överhuvudtaget i sportsliga evenemang, jag bor ihop med två tjejkompisar och när det för ett bar veckor sedan var det os i hockey en av tjejerna var intresserad och ville titta hon hejade på Sverige så jag bestämde mig för att hålla på motståndarlaget jag tror att det var Ryssland(?). Förmodligen för att vara lite emot, det blir lite roligare så.
Fotboll är precis som vi pratade om ett slags språk, alla som har ett runt föremål kan spela, eller?

Kvinnor i Iran får inte vistas på eller vid en fotbollsplan då blir de gripna och torterade, jag läste för ett tag sedan att man gripit en grupp kvinnor som var förklädda till män vid ett fotbolls arrangemang i Iran debatten kom igång även här i Sverige. Jag kan inte hjälpa att även förknippa fotboll men våld, rasism och diskriminering. För varför ska vi heja på Sverige i varenda fotbollmatch och skrika både det ena och de andra till motståndarlagets spelare för att på måndagen efter, gå till jobbet och sitta i ett möte för att motverka rasism på arbetsplatsen.


Det finns också mycket fint med det här med fotboll. Förutom det vi tog upp på föreläsningen i dag så symboliserar Zlatan något starkt nästan som en hjälte, han kommer ifrån förorten Rosengård och tar världen framförallt fotbolls Sverige med storm, vilken rasist kan hata Zlatan som representerar Sverige i fotbolls VM? På något sätt visade han många genom att själv också ”spela på sin bakgrund” främst i media , att alla kan lyckas som vill oavsett bakgrund och vad din familj än kommer ifrån. Det finns så mycket att diskutera om dehär och jag håller verkligen med om att fotboll kan föra de mest oväntade människor samman både positivt och negativt. Dehär blev ett snurrigt ilägg men jag hoppas att ni förstår! Vad tycker ni om dagens diskussion? Har ni några tankar om diskussionen om att fotboll ska börja spelas utan publik på läktarna? Ha en fortsatt bra dag!

Kulturmiljö och Poesi

Nu har jag funderat i en vecka om det här inlägget, och det känns att det är dags att släpper det.
Jag funderade mycket på följande: Om bilder, alltså målningar som föreställer kulturmiljöer är så viktiga att kunna läsa och förstå hur ser det då ut med poesi. Tyskland, landet av de stora poeter och tänkarna har mycket att erbjuda i den genren.

Handlingarna i poesin utspelar sig i de olika miljöerna som kan berättar så mycket för oss. Hur uppfattades till exempel en skog eller en kyrkogård? Hur mycket myt finns i den poetiska berättelsen och varför var människorna så rädda för alla naturkrafter? Dessutom är det häpnadsväckande hur begåvad man var att uttrycker allt detta i ord, och beskriver det så tydligt att man även idag kan förstår hur en människa kände när hon var t.ex. ensam ute i en mörk skog.

Det är svårt att säger precis det jag vill, men ni kanske förstår mig om ni tar är lite tid (tyvärr lite mer än 9 minuter) och tittar på filmen som jag skickar med. Dessutom kan man fundera lite hur man tolkar/kan tolkar gammalt "omodernt" poesi och översätter det till något mer modernt och intressant. Jag tror nog att en dikt introducerat på följande sätt kan väcka elevernas intresse på ett mer spännande sätt än en litterär lärobok.

http://www.youtube.com/watch?v=ETjoi1E8TVE

Ursäkta att filmen är så lång, men det var en av de få dikter som jag hittade på engelska, och dessutom den som tilltalade mig mest. Intressant att höra vad ni tycker!

konst angår oss alla

jag var upp till stockholm i lördags och träffade min dotter med hennes väninnor.vi kom att tala om konst det blev en trevlig diskussion,vi tycker att så länge människan funnits så har det kost.varje konst har sin epok i den mänskliga historia och den ger oss olika intryck hur vi bemöter den.men samtidigt måste nån gör något banbrytande också och man skall tänka efter även prognoserade att man kan diskutera om den kosten.musik är en stor konstform som vi får inte glömma heller.alla konst för medlar på olika sätt att tänka eller rör om vi våra känslor och på verkar oss på vardagen också.men kan vi kalla allt till konst?det är en fråga som kan man fundera på och vi kanske uppfattar den olika för att vi är olika individer.

Ett fotografi.

Blev inspirerad av Evas och Ludvigs föreläsningar om det visuella. Jag kom att tänka på ett foto som fått en helt annan innebörd och tolkning än det från början var tänkt.

Ni kanske har sett det förut, men titta en stund på bilden och fundera på vad detta är?http://www.bebo.com/c/photos/view?MemberId=2569944299&PhotoAlbumId=2570042479&PhotoId=2570422657

England 1980, ett rockand-joy Division.
De är uppväxta i de fattiga kvarteren i Manchester med stor arbetslöshet och misär. Gitarristen i bandet säger att han ser ett träd för första gången när han är nio år..

Men det finns en väg ut; bilda ett rockband. Fotot är taget två veckor innan de ska ut på en USA turné, dom har precis slagit igenom. Sångaren Ian Curtis längst till höger på bilden är gift och har en dotter på två år.

Dagen innan bandet ska åka tar Ian Curtis sitt liv. Han sätter på en skiva med Iggy Pop och hänger sig i sitt kök.

Från att ha varit ett coolt rockfoto så får det nu en ny kraftfull laddning. Hur kunde han ta sitt liv och lämna sin fru och dotter? Vad drev honom till detta?

Varför har han tagit ett steg bort från dom andra på fotot?
Varför tittar han inte framåt som de andra?
Visste han redan att han inte skulle följa med på bandets fortsatta resa, hade han redan bestämt sig?
Trettio år efter hans död så fascinerar detta fortfarande människor. En kult kring bandet har uppstått med filmer, dokumentärer och återutgivningar av deras musik. Fotografen Anton Corbijn är världsberömd och u-tube är fullt av covers som på olika vis försöker förstå den sorg han bar inom sig. Se ett exempel här.http://www.youtube.com/watch?v=k1K_3c2CfY0


Den döda konstnären/rockstjärnan som en ikon, tex Jim Morrison och Curt Cobain är ett välkänt fenomen. Konstnären som betalar det yttersta priset blir någonting magiskt och svårgreppbart. Att tolkningen av fotot i efterhand blir annorlunda är kanske nödvändigt för att försöka förstå både Ian Curtis och kanske oss själva..

tankar om opera är fin kultur eller kan modern musik vara fin kutur

i går när jag körde hem efter skolan hörde jag operera.då tänkte jag på min mor som tragisk gick bort för 1 år sedan.vi hade en diskussion om opera,hon sa åt mig att man är vuxen om man gillar opera inte hårdrock och vad det heter,jag svarade att all musik är kultur men man kan inte tycka lika,men måste respekterar andra åsikter hos vi mänskor tycker olika.tanken blev igår att är jag inte vuxen om jag inte gillar opera.jag har aldrig tyckt om opera när jag skulle sova så hörde man opera eller man skulle äta frukost det hörde man att det var min mor som var vaken.min far som så var det glenn miller eller rolling stones som han lyssnade är det fin kultur?när man ett barn om om inte gillar opera eller är man inte fin nog?jag tycker man kan inte döma ut en musikstil för vi alla tycker olika eller vad tycker ni?man kan respekterar varandras åsikter det vill jag för meddela

En historia för alla

Cecilia Trenters föreläsning om ”Hur brukas historia i samhället i dag”, var mycket intressant! Det handlade bland annat om historiemedvetande, det vill säga om att vara medveten om att man är en del av den stora historien. Jag uppfattade det som om teorin försöker förklara ”hur” vi förstår relationerna mellan olika tider och därigenom också förstår oss själva och framtiden. Detta medvetande mellan tiderna uppfattas självklart olika beroende på vem man är och måste vara, på individnivå, svårt att studera.

Trenter gick igenom de historiekulturella grundtroperna Inget nytt sker under solen, Historien upprepar sig inte – förr helt annat än nu, guldåldern och framsteg – från mörker stiga vi mot ljuset. Dessa grundtroper ger, för akademiker, mening åt historien och hjälper oss att se ett samband mellan det förflutna, nutiden och framtiden. Akademiker har lärt sig att se världen med hjälp av olika teorier, vilket oftast inte är allmänhetens syn på historien.

Genom Rosenzweigs & Thelens forskning i ”The Present of the Past”, är det uppenbart att historia inte definieras på samma sätt av allmänheten som av akademiker. Forskning i boken visar vad historien betyder för den amerikanska befolkningen. Resultatet blev inte, som författarna trodde, den historien som man lärt sig i skolan. Historia för dem var i stället någonting de kunde relatera till och identifiera sig med genom det förflutna, som exempelvis att titta i fotoalbum tillsammans med släktingar, höra de äldre berätta historier från förr eller att samla på något som av någon speciell anledning betydde något för dem.

När jag började läsa ”Historia med kulturanalys” i Malmö för ca 3 år sedan, minns jag hur jag ifrågasatte varför det kändes som om jag inte lärde mig något. I efterhand kunde jag se att jag inte var medveten om vad jag lärde mig, eftersom det inte var det perspektiv som jag hade med mig från grundskolan. I stället för kungar, slag och årtal, lärde man sig bland annat olika sätt att förhålla sig till historien och att se den ur ett underifrånperspektiv istället för ett ovanifrånperspektiv. Alltså börjar vi närma oss den det synsättet som allmänheten har på historia. Den handlar idag, till stor del, också om människors egna berättelser.

För att historien ska bli för alla, pratade Cecilia Trenters vidare om att det har diskuterats om att göra en utställning i Rosengård i Malmö, där människorna just skulle få berätta sin egen historia. I ”utställningen” skulle de visa upp sina hem, hur de lever och umgås med varandra. Problematiken, menade Trenters, ligger dock i att människorna då skulle göras till objekt. Det känns verkligen fel att göra människor till objekt men handlar det inte mer om vilken etikett man sätter på händelsen. Det är klart att man inte kan ”ställa ut” levande människor. Man skulle kunna kalla det för en ”kulturell mötesplats” i stället för ”utställning”.

Efter att jag ett tag funderat på en "kulturell mötesplats" i Rosengårds, tycker jag att det låter som en bra idé. Om det skulle kunna motverka segregationen mellan de boende i Malmö kan det väl inte vara fel? Det handlar väl om att vi svenskar, som oftast ”stänger dörren” om oss, ser det som att göra boende i Rosengård till objekt. Många andra kulturer har sina ”dörrar öppna” och för dem skulle det kanske alltså inte kännas så. Denna fråga borde i stället handla om hur de boende i Rosengård ser på det. Många i Malmö är rädda, mycket på grund av medias framställning, för Rosengårds område och för dess boende, så frågan borde snarare vara: ”Hur får man människor att våga och vilja komma till denna kulturella mötesplats i Rosengård?"

/Sofie Harri