Rekonstruktion och kulturarvspedagogik - vikingatiden

Från det som jag tog med mig från föreläsning med Bodil Petersson och från Bodil Peterssons avhandling föreställningar om det förflutna som handlar om rekonstruktion. Bodil tar upp mycket om kulturarv som tidsresa och det som jag blev intresserat efter föreläsning var vikingaskepp. Bodil tar upp två vikingaskepp som rekonstruerade under 1990-talet. Dessa två var Embla och Gaia.

Embla kallas för kvinnoskepp som ror till freden som Petersson tar upp. Bodil anser att det är en sällan kombination i det arkeologiska sammanhanget. Bodil tar upp att 1992 bildades en stiftelse där som är ett samarbete av norska kommuner för att man vill jobba fred i världen.

En annan mission projekt var vikingaskeppet Gaia. Den inledande färjan gjordes 1991 och seglade över atlanten från Norge via Grönland och så till Nordamerika.

Poängen som Bodil tar upp angående dessa färd var att man ville vända krig till fred. Genom att göra vikingaskeppet som ofta var ett krigs symbol till en symbol till freden. Det var en mission som handlar om att engagera sig till världens problem på den här tiden. Syftet med resan anser Bodil var att särskild för Emblas del som en budbärare för miljörörelsen för barnen och den globala samhörigheten.

Bild av vikingatid som Bodil tar upp är att det finns det klassiska som vapen, styrka, manlighet och mod. Det uppenbara sig också aspekter som miljö frågor, barnens rättighet, kvinnors styrka. Det är mycket äventyr, missions verksamhet som bedrivs. Sen finns det även det här med handel, jordbruk och entreprenörskap som Bodil tar upp. Vissa åker ut och plundra medan andra bedriver handel. De som inte bedriver handel tar hand om jordbruket. Petersson tar upp entreprenörskap perspektiv som intressant att urskilja särskild i svenska beteende. Där som Bodil anser att man säga att Birka projektet en gång i tiden ca 1990-talet, finansiera faktiskt av stort företag som Tetra Pak.

Något som Anita tar upp angående kommunikation som sysslar med kulturarv är Tidsresor och rollspel. Ur en kulturarvspedagogik metod som ex tidsresa handlar om att försöka förflytta sig i tiden. Förflyttningen kan, säger hon, särskilt om det gäller barn som Bodil tar upp angående bild av vikingatiden som ex plundring, handel, jordbruk där barnen kan klär ut sig, hanterar gamla föremål utför arbete och sysslor på gammaldags vis o.s.v. Ett rollspel kan till det yttre vara väldigt likt en tidsresa, men ordet lyfter fram rollerna som gruppdeltagarna har och spelet mellan dem och därmed relationerna mellan människorna.

Det var allt/ 

Adnan D