måndag 3 juni 2013

Festivalproblematik?

Som tidigare inlägg tog upp så börjar festivalsommaren komma igång på riktigt nu och personligen tycker jag att det är helt underbart. Jag tycker inte bara att det är en kulturmiljö utan en väldigt viktig och betydande form av kulturmiljö!

Men man får också tänka på att det är en stor del av befolkning som inte vill gå på festival eller rent av blir störda av att ha en festival i sitt närområde eller om det är en stadsfestival, alldeles runt hörnet. De personerna kanske inte uppskattar att i en veckas tid inte kunna sova på nätterna tack vare spelningar som dånar och/eller fulla ungdomar överallt som stökar ner mest överallt. För de personerna så är det nog ingen vidare form av kulturmiljö och de skulle nog helst av allt slippa festivalandet helt.

Med det sagt så undrar jag vad de människorna tycker om att en stor del av festivalerna, speciellt dom lite större stadsfestivalerna, t ex, Emmaboda, Storsjöyran, Peace and love innan det lades ner är finansierat till en viss del av skattepengar via kommun eller län. Ett samhälle som Emmaboda med cirka 9000 invånare har en festival som har ett besöksantal som ligger runt 10000 varje år. Befolkningen är dessutom många äldre som definitivt inte går på festivalen och säkerligen inte uppskattar anstormningen av fulla ungdomar. Frågan är väll då kanske inte om festivalen ska få äga rum eller inte, det tycker jag den ska få göra, men är det verkligen rätt att kommunen går in med pengar för att stödja festivalen, när kanske till och med en majoritet inte vill ha den där?

Motiveringen i det flesta fallen brukar vara att man sätter t ex, Emmaboda på kartan och att försäljningen i samhällets butiker går spikrakt uppåt under den veckan. Ett helt okej sätt att se på det, men vilka vinner på det? Ja inte är det väll befolkning i sig som vinner något på det hela, utan butikerna och företagen som har försäljning där. Man får också räkna in att det är ganska vanligt med förstöring av allt möjligt i staden och på privatpersoners egendom och ägor och så länge en enskild person döms till skadestånd så är det inte säkert att det finns någon ersättning för de skador som sker.

Ett annat bra exempel är Storsjöyran som hålls i Östersund varje år. Festivalen hålls mitt i staden under en långhelg, dessutom börjar aktiviteter redan nån vecka innan och det är väldigt uppskattat till största delen. Men festivalen har fått mycket kritik runt upplägget av området. Eftersom den verkligen ligget mitt i stadskärnan så betyder det att efter ett visst klockslag på eftermiddagen så får man inte vistas inne i staden, så länge man inte har köpt en biljett förstås. Är det verkligen helt okej att stänga av hela innerstaden från eftermiddag till natten för alla som inte har en biljett? Man kanske vill ut och ta en öl eller göra nått annat, men det får man inte, utan biljett för 1600kr helt plötsligt. Just detta har debatterats i Östersund efter som att då också alla butiker, uteställen och resturanger blir oåtkomliga för icke betalande.

Vore kul att höra vad ni tycker!

söndag 2 juni 2013

Festivalsommaren börjar.


Nu när jag sätter mig och skriver detta inlägg har jag precis packat klart inför min första festival för året, Sweden rock och tänkte att festivaler i största allmänhet förtjänar ett blogginlägg. Om de är kulturmiljöer kan ju visserligen diskuteras. Jag tycker personligen att man kan kalla dom för det, de är visserligen inte som de allra flesta kulturmiljöer som är där året runt hela tiden, de är inte heller historiska (även om festivalrörelsen har funnits ett bra tag nu).

Oavsett om man tycker att festivaler är kulturmiljöer eller inte, så kan man ju i alla fall inte säja annat än att dom är kulturförmedlare. Jag har inga siffror på detta, men de måste ju vara en av de största förmedlarna av musik, i alla fall levande musik, numera stannar inte alla festivaler vid musik heller. Många har film och teater och andra aktiviteter också.

Förutom den underbara känslan som festivaler sprider till festivalare så sprider de även budskap och kultur till de som är där, allt från fred och kärlek, som var peace and loves budskap, till dubstep och hårdrockskultur. Detta är det som gör festivaler till en så bra kulturförmedlare, den stora blandningen, tillsammans med sammanhållning och festkänsla, som jag i alla fall tror att de flesta som drar till festival känner.

Förutom att sprida den kultur en festival har satt sig ut för att göra, som i till exempel Sweden rocks fall hårdrockskultur, så har festivalrörelsen dessutom skapat en helt egen kultur, festivalkulturen, till denna kultur räknar sig många både ungdomar och vuxna. Det är en kultur som bygger på musik, fest och samhörighet. För att citera en kompis “Jag har aldrig känt mig så hemma som jag gör på festival.” ett citat som jag personligen tycker sammafattar festivalkänslan ganska bra.

Den stora festivalspridningen tror jag att man kan till stor del tacka Woodstock för. Denna gigantiska festival som har gått till historien. Det var så mycket folk att ingen ens höll räkning på hur många som dök upp, de slutade till och med att försöka ta betalt av alla som kom dit. Såklart fanns det festivaler innan Woodstock, men aldrig tidigare hade en festival varit så stor. Detta tror jag verkligen satte fart på festivalerna runt om i världen. Något i alla fall jag är väldigt glad för, och jag är uppenbarligen inte ensam om att tycka så.

Så det här var min lilla hyllning till festivaler, lagom sådär två dagar före jag åker på min första för året.

lördag 1 juni 2013

Koloniområden utdöende?

Jag har växt upp med att nästan varje sommar bo på ett koloniområde, i en klassisk liten röd stuga med vita knutar, några fruktträd och ett odlingsland. Riktigt trevligt, och inte alls särskilt långt från staden.


Koloniområderna började dyka upp i Sverige i början på 1900-talet när folk började flytta in till städerna i större utsträckning, men ändå ville ha en liten bit mark att odla på och komma bort från de hårda fabriksjobben.  Under första världskriget så blev det en stor utveckling av koloniområderna, på grund av dålig ekonomi så ville många odla sin egen mat och spara en slant eller två.


Nu när ekonomin är bättre och inte lika många jobbar tunga jobb på industrier så har ju koloniområden halvt om halvt mist sin mening. Såklart finns det fortfarande folk som vill ha ett litet sommarställe nära staden och lite billigare än att köpa ett hus på landet, men numer är det nog inte lika mycket för att slippa sina industrijobb, och förmodligen inte heller av en ekonomisk anledning. Numer är det nog bara för att ha ett skönt avslappnat ställe för sig själv.


Detta får mig att undra om folk kommer att fortsätta köpa kolonilotter. Koloniområderna har ju inte ändrat på sig särskilt mycket även om anledningen till att folk vill ha en kolonilott har ändrat sig. koloniföreningarna håller kvar vid gamla sätt att tänka på. Nu talar jag främst om ett av koloniområdena här i kalmar, för det är där jag vet hur saker fungerar, och det kan säkert variera från område till område. På södra koloniområdet i kalmar så får man inte dra in vatten i sina stugor, man får inte heller bygga för högt eller på för stor del av sin tomt. Detta är på gott och ont kan jag tycka. Dessa regler gör att de flesta husen och även området i helhet behåller sitt gammeldags gemytliga utseende. Men samtidigt tror jag att detta kan avskräcka många yngre som annars hade kunnat tänka sig att köpa en kolonilott.


Går man på ett koloniområde idag så ser man nästan bara gamla människor. Det finns såklart några familjer, och förmodligen en och annan yngre person som äger en kolonilott, även om jag har lyckats missa de sistnämda.

Koloniområderna gör ju inte heller så mycket ljud av sig. De flesta har nog en hemsida, och kanske nämns i någon tidning för trädgårdsintresserade någon gång då och då, men annars märker man inte mycket av dem. Så jag tänkte avsluta med en fråga, tror ni att koloniområden är som hembyggdsföreningar, folk köper en kolonilott när de blir äldre och känner att de har tid för den. Eller tror ni att koloniområderna har gått förbi sin guldålder efter ca 100 år av existens och nu sakta men säkert kommer att försvinna, eller vad tror ni?